Brist på kvinnlig representation inom fotbollen: ”Det sitter lite i väggarna”

Man brukar säga att ”barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör”. Fotbolls- Sverige står inför utmaningen att lyckas rekrytera fler kvinnor för att etablera fler förebilder och en tydligare representation av tjejer – för landets flickor. Ett arbete som kräver både framtidstro och tålamod.
– Det handlar om att skapa en miljö som är inkluderande på riktigt, säger Max Bergander, AIK:s värdegrundsansvarige.

Sverige spelades sin första damlandskamp 1973. På året exakt 50 år senare, långt från hemmaplan, vinner vårt blågula landslag bronset sommaren 2023 nere i Australien och laget rankades därefter som etta i världen. De hade inte bara tagit medalj och vunnit svenska folkets hjärtan. Damlandslaget hade även engagerat och inspirerat en ny generation fotbollspelare. De hade bevisat för alla som någongång tvivlat – att tjejer såklart också kan.

Svenska Fotbollsförbundet startade initiativet ”Tränarlyftet” under 2022, ett projekt för att få in fler kvinnliga tränare, dels för att möjliggöra för fler förebilder men också för att öka andelen kvinnor som går de högre UEFA- utbildningarna. Projektledaren på Svenska Fotbollsförbundet, Ellinor Johansson, berättar att de i startgroparna av projektet skickade ut en enkät till personer som gått någon tränarutbildning via förbundet. Samtliga som antingen gått första steget i tränarutbildningen till de som tagit sig hela vägen upp till UEFA Pro, fick möjligheten att lämna sina synpunkter innan ramverket för ”Tränarlyftet” skulle spikas.

– Vi fick in väldigt många svar på kort tid och man kände att det fanns ett stort intresse. Där tydliga saker som stack ut var ekonomi. De två första utbildningarna är ganska korta och kostar inte så mycket pengar, så där är kanske inte ekonomin den stora utmaningen. Men när du kommer upp på UEFA B-nivå så kostar det lite pengar att gå den.

– En annan utmaning som stack ut var att det är väldigt få kvinnor som är representerade på utbildningarna. Många trodde att om vi får in fler kvinnor, så det blir mer könsfördelat, skulle fler vilja gå utbildningen, säger hon.

Den historiska bristen på kvinnliga fotbollstränare tror Ellinor Johansson, personligen har att göra med med killarnas överrepresentation inom sporten.

– Jag tror det hänger ihop med att vi har betydligt fler pojkar som spelar fotboll än flickor. Vilket gör att det finns fler pojkar och män när man kommer upp i åldern när man avslutar sin karriär, går över till att bli tränare. Det är något vi också jobbar med aktivt, att vi vill få fler flickor som börjar spela fotboll men som också fortsätter i längden.

– Det sitter lite i väggarna och det tar tid att förändra. Ser man fler kvinnor som tränare tror jag också det kommer ge ringar på vattnet. Sen tror jag också att strukturen om vi kollar på anställda, de som sitter i styrelser eller där man rekryterar, är fortfarande betydligt fler män. Jag tror inte att man inte vill ha in kvinnor utan man utgår från sitt kontaktnät när man rekryterar.

 – Jag tror att det är viktigt att man har tålamod och att man fortsätter lägga ner tid och energi på frågan, då tror jag att vi kommer se en förflyttning framåt. Men är det så att vi skulle släppa det och inte lägga tid på det så tror jag att det tar ännu längre tid. Jag hoppas att vi ser i alla led att vi tar steg framåt, säger Ellinor Johansson.

”Det kan man tycka vad man vill om.”

I drygt 27 år har Olof Lundh varit sportjournalist, idag är han chefredaktör på Fotbollskanalen och syns ofta i både i Nyhetsmorgon och Efter Fem på TV4. Han menar att mediernas syn på damfotbollen har förändrats och ökat i takt med åren även om om herrarna fortfarande står i mediekonsumenternas intressecentrum. Men vad exakt det är som ligger bakom förändringen är enligt honom svårt att säga.

– Det är klart att man märkt att intresset i perioder har fluktuerat. Man kan väl också konstatera nu när man kan mäta allting så är det ju så att det generellt läses mer om män än om kvinnor. Sen kan man ju argumentera ”men ni har ju inte skrivit, det är därför det är så”. Ja, om man tror att det är enda skälet så tror jag att man tror fel, säger Olof Lundh.

– Jag tror att det finns en betydelse i att stora lag som Manchester City, Chelsea eller Bayern München att de satsar på damlag. Det sänder en signal, det är många faktorer som samverkar men där är inte någon som med exakt säkerhet kan säga ”det är det här som har hänt”.

Det svenska damlandslaget har nått stora framgångar, inte minst under ledning av nuvarande förbundskaptenen Peter Gerhardsson. Sedan han tillträdde har han lyckats leda laget till två VM- brons och ett OS-silver. Prestationen på plan har genererat i större uppmärksamhet från medierna och mer supportrar på läktaren.

– Landslaget, tycker jag åtminstone, ofta har haft stor bevakning. Nu har jag inte varit på alla landskamper men på relativt många och jag har varit på plats på flertalet mästerskap sedan –97. Nej, det kanske inte är fullt lika stort som på herrarna men det speglar också det kommersiella värdet. Det kan man tycka vad man vill om.

Att kunna försörja sig på fotbollen är något som många barn och ungdomar drömmer om. Men som tjej har det varit svårare än för killarna. Men Sverige har fostrat många kvinnliga fotbollsstjärnor som nu spelar i några av Europas största klubbar. Något som banar väg för kommande generationer.

– Jag tror inte det det beror så mycket på landslagets eventuella framgångar. Jag tror snarare att man ser att Nathalie Björn, Zecira Musovic eller Fridolina Rolfö kan leva på sin fotboll och leva bra på sin fotboll, det tror jag är ett mycket större symbolvärde, konstaterar Olof Lundh.

Värdegrundsansvarig: ”En del av vårt största samhällsproblem att snubbar aldrig har fått träna på att visa känslor.”

AIK:s Max Bergander är inne på sitt nionde år som värdegrundsansvarig. Men elitfotbollsklubben i Stockholmsförorten, Solna, har arbetat med dessa frågor på heltid sedan 2002.

– Man ska vara noga med att när man pratar värdegrund så handlar det inte om att ta fram en massa fina ord som man sätter upp på ett dokument eller på väggen. Det handlar om att se till att de fina orden lever i verkligheten. Då behöver man bryta ner vilka konkreta och önskande beteenden man vill ha, förklarar Max Bergander.

I ett land som Sverige, vars samhälle står inför en rad utmaningar är sporten och föreningslivet en av många viktiga byggstenar i ungas tillvaro. En plats som stärker folkhälsan, ger trygghet och skapar en gemenskap.

– En människa som mår bra och känner sig trygg och respekterad presterar bättre än en som inte gör det. Även om det handlar om att bygga trygga samhällen och människor, så är det samma typ av arbete som också leder till sportslig framgång.

Förebilder är viktiga för att fler ska våga ta steget.

I år har klubben både sitt herr-och damlag i allsvenskan. Inför säsongen avancerade nämligen AIK- damerna upp till allsvenskan igen efter en sejour i elitettan.

– Representation spelar roll. Kommer du från en viss etnicitet eller religös tro eller liknande så vill du kunna se att den typen av människor får ta plats. Ett jätteviktig sätt att få fler tjejer att spela fotboll är också att visa att det finns kvinnliga ledare.

– Det är en stor del av att skapa en miljö där kvinnor faktiskt känner, i en typisk och historiskt sett machodominerad killsport, vilket det fortfarande är – att det finns en plats och att de får ta plats. Vi ser ju att vi får fler och fler kvinnliga ledare, främst inom barn-och ungdomsfotbollen, säger Max Bergander.

Som alltid när tjejer börjar synas i miljöer som fortfarande till stor del är mansdominerade kommer diskussionen kring inkvotering upp till ytan. Något som AIK bestämt menar inte är fallet hos dem.

– Vi ska vara noga med att vi inte sätter in tjejer för att det ska var tjejer. Utan det är för att de är tillräckligt bra. Så har det alltid varit det är bara att man har varit alldeles för dålig på att göra det. Har man tänkt på ledare så tänker man kille. Det handlar om kulturskifte även i ett mindset, att titta på ”vad vill vi ha hos en ledare?”, säger Max Bergander.

– Vilken person, vilken människa har de grejerna. Om de tror på löv eller på månen eller på gud, eller om de är kille, tjej eller identifierar sig som något annat – det är helt irrelevant. Det handlar om att börja titta på kompetens snarare än något annat. Då blir det ganska tydligt utifrån de värderingarna vi har i AIK att det är väldigt mycket tjejer som passar in där för när det kommer till mjuka värden så brukar ofta tjejer vara mycket, mycket bättre, tyvärr. Det är väl också en del av vårt största samhällsproblem att snubbar aldrig har fått träna på att visa känslor, fortsätter han.

Ord spelar roll och väger tyngre än vad många kanske tror. Det formar hur individer och grupper ser på samhället och sina medmänniskor. Därför menar AIK:s värdegrundsansvarige, att sättet man uttrycker sig på är av vikt för att undvika att bidra till en förvrängd kvinnosyn.

– Det är väldigt få människor som vaknar på morgonen, gäspar och tänker ”nu jävlar ska jag ut och vara sexistisk och oskön”. Så är det ju inte, man gör ju ofta så som man själv har blivit lärd eller som man själv är van vid. Ta talesättet ”sluta spela som kärringar”. Jag kan killgissa mig till att det du egentligen menar är du vill att de ska spela hårdare och tacklas. Testa säg det istället!

 – Det är en utopi just nu men jag hoppas att vi hamnar där, att vi skiter i att prata om kön, könsidentitet och sexuella läggningar. Utan att vi bara tittar på vad människan faktiskt är kapabel till att göra, säger Max Bergander.

Text: Ebba Ericsson Foto: Ebba Ericsson

Fakta: SvFF:s utbildningar för tränare till vuxna, ungdomar och målvakter